2008-10-22

Hemma i vardagen igen

Skönt att vara tillbaka på jobbet. Igår var en märklig dag. Vakna i Budapest, vistas i Bratislava och somna hemma i Stockholm. Tre länder inom loppet av tolv timmar.

Jag frågar dock mig själv, liksom jag alltid gör: varför utsätter jag mig för Ryan Airs flygande sardinburkar gång på gång på gång? Okej att plåtarna kostade en spänn den här gången, varken mer eller mindre, men annars - när man ändå betalar några hundra? Jag tjänar väl tillräckligt för att kunna lägga på tre, fyra hundra och kunna flyga med SAS? Eller?

Hursomhelst, vi kom hem levande. Och det var som sagt skönt att vara tillbaka på jobbet igen. Makalösa siffror idag. Näst bästa dagen av alla sedan jag tog över butiken! Riktigt, riktigt kul!

Mycket skoj som händer framöver nu: snart kommer julhandeln så smått igång; det är en hel drös med fester att anordna / bevista, en massa folk att träffa och inte minst det konstanta upprätthållande av gott humör jag måste sysselsätta mig med för att inte bli höstdeppig. Då blir det så djupt att det inte funkar med nånting.

Happy face on. Två dagar kvar till lön. Nu ååååker vi!

Etiketter: , , ,

2008-10-21

Dag sex: Budapest

Sista tågresan för den här gången. Drygt två och en halv timmes färd till Bratislava för lite lunch och hemfärd.

Budapest är en grym stad. Trevlig, mysig, ungefär lika stor som Stockholm. Kanske inte så vansinnigt mycket att göra, men åtminstone en hel del att se på.

Drösvis med restauranger, cafeer och fina byggnader har stan att erbjuda, liksom sköna promenadadstråk. Vi gick lätt över en mil bara igår, varav säkert en halv enbart för att se parlamentet - vilket verkligen var så maffigt som alla säger.

Gårdagens förmiddag tillbringade vi i saluhallen där vi handlade krimskrams, käkade langos (äntligen!) och drack den mest fantastiska färskpressade-manuellt-inför-våra-ögon apelsinjuicen typ... någonsin.

Generellt var väl engelskkunskaperna här... sådär. Men billigt var det mesta (med svenska mått mätt) och man kan väl inte få allt. Taxin från hotellet till tågstationen kostade 800 forinter = drygt 30 spänn (ca 2 km). "Helt okej." =)

Vi har ätit gott och bott flott. En dryg kilometer från "huvudturistgatan" Nazi-ots-ots-ots (Vaci utca) sov vi trestjärnigt för knappt 450 kr/rum/natt - inklusive grym frukostbuffe. Synd att klaga...

Både här och i Zagreb fick vi handskrivna tågbiljetter. Charmigt!

Det finns en massa smådetaljer kvar att redogöra för såklart, som jag märkt att vi inte rapat upp. Men hur kul blir åh-ni-måste-berätta-om-resan-fikorna om man redan avslöjat ALLT?

Om nio timmar är vi i Sverige. Jag saknar min lilla katt...

2008-10-19

Dag fem: Zagreb - Budapest

Äntligen framme på Hotel Anna i Budapest. Den sju och en halv timme långa tågresan gick faktiskt oerhört smidigt. Känslan var att den här resan var mycket kortare än sextimmarsutflykten Wien-Ljubljana - trots att två timmar av den resan ändå käkades upp av tappade hakor inför alpvyerna. OK, en stor del av dagens färd kunde vi spana ut över Balatonsjön och samhällena runtomkring - också mycket storslagen utsikt.

Det underlättade förvisso en del att vi hade en kupe helt för oss själva under hela resan minus de första 1,5-2 timmarna. En 2 klass-kupe med säten så sköna att SJ:s "1 klass"-säten inte är i närheten (inte ens på de gamla tågen; definitivt inte på de nya). Family Guy, sudoku och yatzy hjälpte också till att fördriva tiden.

Vi provianterade ordentligt inför den här trippen på en liten supermarket igår kväll. Det gjorde nog sitt också. Nu ska vi fräscha upp oss och vila av oss resan lite grann, sen blir det ut och se Beautiful Budapest, som någon affisch på centralen omnämnde stan.

Tack Gross för hjälp att hitta till hotellet! Tur att nån man känner pratar finsk-ugriska...

--BY THE WAY--
Ni minns den kostymklädde kaffemannen på tåget Ljubljana-Zagreb? Jag glömde att skriva att han kom förbi en timme senare också. Med iskall serbisk öl. För 2 euro flaskan. Tack, bock och slurp. Den satt fint.

Dag fyra: Zagreb

Vi kom till Zagreb vid halv fem igår eftermiddag och nu sitter vi redan på tåget härifrån. Inte för att staden inte är fin - för det är den - men inte särskilt mysig, "hemtrevlig" eller ens levande. OK att det var lördagskväll men då lär det inte bli bättre på en söndag. Då tar vi hellre ett snortidigt tåg och får en extra dag i ett förmodat turistvant Budapest.

Sammanfattning: hostellet var skräp. Visst, man får vad man betalar för osv, men vi betalade ju med pengar, inte med löv och kottar. Sängarna var klassiska hostelsängar, rummen så omysiga det bara gick, den ena toaletten gick det inte att tända lyset på och den andra gick inte att låsa. Duscharna ville vi inte ens prova.

Stan var totalt död. I princip ingenting öppet. Middagen intogs på Restaurang Sista Utvägen: Mickey D. Så shitty var läget. Props till stan dock för att de (unga) generellt verkar bättre på engelska än folket i såväl Wien som Bratislava.

Nu rullar vi ut från tåg-kolodvor i Zagreb och det var nog sista gången vi och den här staden umgicks på mycket länge...

2008-10-18

Mer Ljubljana

Nu sitter vi på tåget som skulle kunna ta oss till Belgrad, men tanken är att det är i Zagreb vi ska hoppa av och ta ett dygn innan färden fortsätter mot "tvånattsstaden" Budapest, sista huvudstaden på vår rundresa.

Idag har vi ätit en underbar frukost på ett icke-turistifierat cafe och strosat på den lokala lördagsmarknaden för frukt och grönt, kläder, hantverk, souvenirer och annat krimskrams.

Vid 11-riden hookade vi upp med Borut som idag har visat oss sitt jobb, det slovenska liberala partiets huvudkontor, och Grad, slottet som tronar mäktigt över staden.

--FLASH--
En kostymklädd man kom precis förbi med en kaffebricka med vit duk och erbjöd kaffe. SJ, läs och lär! Service!

Vi hann också träffa Mitja och hans flickvän i en timme i alla fall, innan det var dags att åka vidare. Vykorten är skrivna, vännerna är hälsade på. Mission accomplished. Om två timmar: Zagreb!

2008-10-17

Dag tre: Wien - Ljubljana

Vi hann fram till stationen i hyfsad tid. Fem över halv åtta, tåget gick 0757. Helt ok. Ingen direkt stress men inte lång väntan heller. Vi hann skaffa mackor, vatten och lite korvsnacks. Tur var väl det, priserna ombord på tåget var inte, som man säger, att leka med.

Med ca 2 h kvar till Ljubljana blev jag törstig igen och eftersom vattnet var slut var det bara att masa sig iväg mot restaurangvagnen. Jag tänkte också att då kan man ju klämma in ett snabbt toabesök också - så behöver man inte lämna de sköna kupesätena mer på resan. Long story short: 1,5 liter bubbelvatten ville ÖBB ha 7,5 euro för. Över 70 spänn! För kolsyrat jävla vatten i plastflaska! Dra åt helvete, tänkte jag men uttryckte det i något mer diplomatiska termer. Jag struntade i toalettvisiten också i tanken att bibehålla status quo. Förlåt SJ, för alla onda tankar jag tänkt om era överpriser i bistron. Aldrig mer!

En upplevelse jag dock bjudits (nåja, 29 euro per plåt) på av ÖBB men aldrig av SJ, är den helt makalösa utsikten under cirkelpassagen genom något slags bergmassiv i sydöstra Österrike. Så vidunderligt vackert att man nästan blir religiös och naturintresserad på samma gång. Det går inte att beskriva med ord, kanske inte ens med alla de bilder vi tagit. Enkelt uttryckt: ta tåget från Wien mot Ljubljana. Pallar du inte sex timmar på Hogwartsexpressen (nu förstår jag hur det känns) så hoppa av i Graz innan gränspasseringen, efter cirka tre timmar, om du vill ha ditt livs naturupplevelse. Svenska fjällen och norska naturlandskap i Sör-Tröndelag - sorry, men ni kan slänga er i väggen.

Fortsätt dock gärna hela vägen till Ljubljana. Vilken sjukt mysig stad! Efter att ha varit i tråk-Bratislava och sen rulla in till en verklig öststatskuliss med nedgångna betongkolosser till hus, minimalistisk tågstation och allmänt gråtrist var väl förväntningarna... sådär.

Vi hoppade in i en taxi, åkte till hotellet och chillade där i någon timme i väntan på att vår privata guide Borut skulle ringa. När inget samtal kom (alltså, han skulle sluta jobba vid kl 16, klockan var kanske 16:02), började vi gå på egen hand. Efter ungefär en minut hade vi hamnat i ena änden av nåt som kändes som ett stråk i gamla stan hemma. Vi följde det mot vad som kändes som centrum, kom fram till ett stort torg, vilket vi senare fick reda på var något slags central allmän mötesplats - tänk Monastiraki i Aten eller "Spottkoppen" på Sthlm C...

Vi fortsatte längs den gata som såg mest trafikerad ut av de fyra som fanns att välja på och kom ut till någon slags huvudled. Där vek vi av åt vänster och in på en mysigare gata igen. Åter till fönstershoppingen i butiker, cafeer och restauranger. Framförallt ett cafe såg både pampigt och hemtrevligt ut, med stor men glesbefolkad uteservering. Där satt en handfull slovener och sörplade kaffe. Jag observerade dem på avstånd, en efter en och såg - Borut...

Jag känner två personer i Ljubljana - varav den ene är i Bryssel och kommer hem imorgon, lagom för en snabbfika med sina tilltänkta gäster - och den som både bor och är här och som vi ska till att precis träffa, bara sitter där. Mycket roligt... och lite spooky.

Att anlita Borut som privat guide till det facila priset av en middag på 12 euro - på en restaurang han handplockat i förväg med traditionell slovensk mat och dryck - var nog det bästa vi gjort på hela resan. Vi fick veta en massa saker om allting, fick se gamla stan och andra normalt halvdolda smultronställen.

Efter något hundratal meters promenerande längs ett mysigt stråk vid Ljubljanica, floden genom stan, rycker Alex i min jackärm och pekar ovanför huvudena. Där sitter ett skelett i en fågelbur modell större och det är klart att jag vill plåta. Borut skiner upp, mumlar nåt om att det hade han knappt tänkt på och drar med oss tio meter inåt i halvgränden. Där ligger Pr' Skeleti, Hos skelettet, en bar på källarplan med bara skräck-, dödskalle- och skelettinredning. Borut, som jag lärt känna framförallt på två JEF-events i Norge till vilka jag nästan uteslutande packat t-shirts med dödskalletryck, vet att detta är ett ställe vi inte får missa.

Ställets nisch, förutom inredningen, är "2 for 1". Beställ någon av de över 150 drinkarna/shotsen (4-12 euro) och få en likadan på köpet. Said and done. Alex tog en Skeleton Kiss, jag en Sex in Disabled Toilets och Borut en Nuclear Waste. Vi drack upp, fotade lite grann och gick vidare till ett schysst utomhuscafe mitt på det stora torget. Coca-Cola och kaffe tillsammans med en massa prat fick avsluta kvällen.

Imorgon ska vi ses på torget kvart över nio. Då ska vi gå till nån slags marknad, få en förortstour per bil och se slottet som ligger på en maffig kulle ovanför stan. Återkommer med rapport om det. Godnatt!

Dag tva: Bratislava-Wien

...och en liten bit om att klockan ar typ ingenting och jag sitter i Hotel Geblergasses lobby i Wien och knackar in de här raderna pa ett tangentbord utan ett sant där a med ring ovanför och där y och z "bytt" plats jämfört med svenska tangentbord. I övrigt ser det ut precis "som vanligt". Oerhört förvirrande.

Wien är en fantastiskt vacker stad. Som vi konstaterade redan pa sparvagnen till hotellet; "jag är ju inte arkitekturintresserad, men här skulle jag kunna bli". Tyvärr upptogs en stor del av gardagen av ett mindre skyfall, sa den senare halvan av var sightseeing i Wiens "core zone" gjordes per ringlinjessparvagn men det funkade det ocksa. Vi hann se bade Schwedenplatz och parlamentet (manga kort, vilket snyggt byggnadsverk!), en massa kyrkor och till och med österrikiska män i mustasch (ni vet, de som gjort sa mycket för mänskligheten).

Till lunch/middag blev det naturligtvis wienerschnitzel med "classic Austrian potato salad" - riktigt gott. Dryck till det för mig nagon slags mixtur av 60% lemonad och 40% österrikiskt öl - gott - och för Alex en spritzer pa lokalt vin och sodavatten.

Vi hann ocksa med att besoka ett klassiskt österrikiskt café där vi förlustade oss pa chokladbakelse med den där kompositören i hästsvans pa (de är inte alls galna i honom här, oh no...) och den godaste tiramisu jag ätit i hela mitt liv.

När regnet inte ville upphöra retirerade vi till hotellrummet med en pase godsaker fran lokala snabbköpet (ölprinskorv - salami snacks; frukt (honungsmelon, kiwi och jordgubbar och Mozartkulor - saklart) och en citrongräsläsk respektive Bacardi Breezer.

Att vi överhuvudtaget lyckades komma till Wien är i och för sig en historia i sig själv. Att ta sig till Hlavná Stanica, centraltagstationen i Bratislava, var inga problem. Tricken gick hundra meter fran hotellet och raka sparet. Väl där var det heller inga problem att se när och var taget skulle avga.

Vid biljettluckan fick vi först köa i cirka hundrasju dagar - medan alla andra köer gick snabbare. Jag gissar att tantens indiannamn är Hon-som-jobbar-langsamt...

Till slut bytte vi kö - och kom fram tidigare. Artig som jag är, börjar jag med ett leende och Hello! Do you speak English? Till svar far vi - en huvuskakning. Jag haller pa att explodera, men andrar mig pa en sekund och gar igenom spraken jag atminstone borde kunna bestalla en biljett pa i huvudet: Deutsch? Français? Espanol? (Sen tog det stopp.) Huvudskak pa alla. Sa jag säger bara "Wien" och haller upp tva fingrar, samtidigt som vi far hjalp av en gubbe som (säkert inte helt utan viss förnöjsamhet) talade bade engelska och slovakiska att fa veta att biljetterna galler för alla tag till Wien. Hundra spänn styck. Skitsamma. Nu kör vi, typ.

Vi tackade för hjälpen, tog vara biljetter och gick för att lämna staden där officiell tagpersonal i en lucka märkt International tickets (!) inte pratar engelska.

Men först köpte vi äkta slovakisk (sic!) frukost: varma mackor med lök och kyckling respektive fläsk. Gott som fan.

Over and out för nu, vi maste börja dra oss mot Südbahnhof. Tjing.

Etiketter:

2008-10-16

Då kör vi...

Uppe med tuppen... Nu ska vi bara se till att slänga i oss lite frukost, sen är det dags att säga hej då till Slovakien och Wienerschnitzel till Österrike. Do the Fritzl!

Etiketter:

2008-10-15

Dag ett: Sthlm-Bratislava

Det gick rätt smidigt allting idag, måste jag säga. Smidigare än jag räknat med. Allt från att hinna hemifrån i tid, hinna med planerad flygbuss och inte behöva vänta på Skavsta i fyra ljusår till att åka med rätt buss (inte nån jävla airport shuttle, vi kör the real deal) till rätt stopp inne i stan och byta till rätt spårvagn.

Väl framme vid vårt tilltänkta natthärbärge (förhandsbokning is for woussies), City Hostel, inser vi varför gatorna är belamrade med öldrickande och sjungande polacker: VM-kval, Slovakien-Polen. Fuck, fuck, fuck. Varenda litet någorlunda centralt beläget hostel/hotell lär ju vara fullt.

Men lite flyt får man ha. Ett ledigt dubbelrum hade de kvar. ETT! Under 600 spänn och hur fräscht som helst, mitt på huvudgatan (?) Obchodna och mycket trevlig personal. Som hittat.

Middagen förtärdes på den lokala specialitetskedjan KFC då varken fötter eller mage orkade vänta längre. "Allt utom Donken", var vi rörande överens om.

Avslutningsvis parkerade vi oss på uteserveringen rakt över gatan (ca 15 grader kl 20-21) med en pint Budvar respektive ett glas vitt. 40 pix. Knappt. Tillsammans. Dessutom kom ägarinnan - som inte direkt var någon fena på engelska - ut och bjöd på "Slovenska Schnapps"; slovakisk snaps. Ganska likt vanligt svenskt kryddat brännvin. Inte särskilt gott, alltså. Men shotbart. Och inte tackar man nej när man blir bjuden... Hela dialogerna; beställningar, diskussion om det är "tillåtet" att smutta på snaps etc etc, skötte vi i princip helt på tyska. Det låter måhända inte så imponerande...? Betänk dock för en sekund att - jag kan inte tyska... (trodde jag i alla fall.)

Allra allra sist på kvällen skrivs denna summering. Bratislava är fint, mysigt och med svenska mått billigt - men en dag här räcker. Möjligen möjligen två.

Godnatt Alex. Godnatt läsare. Godnatt Alaska (hoppas du har det riktigt bra hos J&G). Godnatt E71. Godnatt världen.

Etiketter: , ,

2008-10-13

Snart bär det av

På onsdag så går äntligen flyget. Omkring kl 14 lyfter vi mot Slovakien och första stoppet på Eurotrip-08. Bratislava-Wien-Ljubljana-Zagreb-Budapest - på sex dagar. En natt i varje stad förutom Budapest där det blir två. Hotell i alla städer utom Ljubljana, där vi ska crasha hos Mitja (en störtskön snubbe jag lärt känna genom JEF.

Kattvakt är fixat, liksom lägenhetsdito. Mycket skönt. All taken care of. Vi har till och med checkat in. Ska bara tvätta och packa imorgon, sedan är det helt klart. Jag kommer att köra resdagbok här, oerhört spännande on site-reportage. Rafflande stories från tågen mellan östeuropeiska huvudstäder, kanske en intervju med en konduktör?

Följ i våra fotsteg via www.timnilsson.net. Maila om det är nåt. Men ring helst inte. Roamingsamtal kostar fortfarande hund. EU-maxtaxa eller inte...

Etiketter: ,

2008-10-10

Xperience

säljstart på SonyEricsson Xperia X1 idag kl 10. Tar de slut idag eller imorgon?

Etiketter: ,

2008-10-08

Nu slog det väl slint ändå?

En av gratisblaskorna ska tydligen ha en miljöupplaga den 15 oktober, med särskilt fokus på - ja, gissa vad?

Att dela ut en papperstidning i flera hundratusen ex för att påtala problemen med vår överkonsumtion av planetens resurser, är inte det lite som att sälja sin TV för att ha råd med en DVD-spelare...?

Etiketter: , ,