Män och kvinnor av folket?

Redan från och med i onsdags kunde man börja förtidsrösta i valet till Europaparlamentet - alltså, inte EU-valet. Säger du Sverigevalet om det till Riksdagen; Stockholmsvalet om kommunalvalet och Gävleborgs länsvalet om landstingsdito också?



Rösta kan man göra till och med själva valdagen 7 juni. Inga konstigheter. Det är som det brukar. Men vem och/eller vilka ska man rösta på? Jag vet själv vartåt jag lutar. Eller rättare sagt, jag har bestämt mig till 90%, men kanske ändras det. Man vet aldrig.

Istället då till frågan om vilken kandidat som är värd ens kryss? Det är trots allt inte helt omöjligt att någon ung och driven kandidat faktiskt kan kryssas förbi någon gammal betonghäck i toppen av listan (vilket jag personligen hoppas på framförallt i fallen S (Ardalan Shekarabi, plats 8) och MP (Zaida Catalán, 5).

Något som är viktigt för mig personligen är att åtminstone i viss mån kunna identifiera mig med den kandidat jag kryssar. Antingen i uttalade åsikter eller i personlighet, livserfarenheter och så vidare. Tyckte därför att det kunde vara på sin plats att kartlägga makthavar- och pampgraden på de diverse partilistorna.

Den första kartläggningen av partilistorna utgår från frågeställningen hur mycket makthavare är kandidaterna redan?

Det som mätts är plats 1-10 för de sju partier som har representation i både riksdag och Europaparlament), plats 1-6 för Junilistan (nuvarande antal EP-mandat plus lika många ersättare) samt plats 1-2 för de i min mening tre främsta utmanarpartierna: Sverigedemokraterna, Piratpartiet och Arbetarinitiativet. Totalt 82 ledamöter.

Resultatet, som är rätt nedslående ser du i cirkeldiagrammet nedan.



Fälten innebär följande:
GULT         RIKSDAGSLEDAMOT
Nuvarande eller tidigare ledamot av Sveriges Riksdag
23 nu sittande ledamöter med mandat till 2010, 2 f d.

MÖRKBLÅTT         EUROPAPARLAMENTARIKER
Nuvarande eller tidigare ledamot av Europaparlamentet
Tolv (12) nu sittande parlamentariker, 2 f d.

GRÖNT         KOMMUN, LANDSTING, REGION "A"
Politiker på lokal toppnivå; landstingsråd eller liknande
Åtta (8) kandidater.

RÖTT         KOMMUN, LANDSTING, REGION "B"
Lokalt förtroendevald på "näst högsta" nivån, exempelvis kommunfullmäktig
Sex (6) kandidater.

LILA         MAKT INOM PARTI ELLER UNGDOMSFÖRBUND
Hög maktpost inom partiorganisationen, exempelvis ledamot av parti- eller ungdomsförbunds centralstyrelse
Sju (7) kandidater.

LJUSBLÅTT         PARTIANSTÄLLD
Jobbar någonstans inom partiorganisationen; för partiet i Riksdagen, hos statsråd, på lokal nivå, för partiets internationella centrum, för LO (om socialdemokrat) etcetera
Tolv (12) kandidater.

VITT         EJ MAKTHAVARE
Inga poster med politisk makt som faller under någon av kategorierna ovan
Tio (10) av kandidaterna.

(Vissa, eller rättare sagt en hel del, av kandidaterna faller in under flera kategorier. Jag har helt enkelt valt den som innebär/inneburit mest makt, formellt eller påverkansmässigt.)

Totalt är det alltså bara 12% av kandidaterna (10/82) som inte redan är formella makthavare och därmed kan sägas vara män och kvinnor "av folket". Och det blir värre.
Dessa tio är följande:

Per Andersson (V)
Erik Berg (V)
Anna Maria Corazza Bildt (M)
- utrikesministerns hustru, i fem år ledamot av Röda Korsets centralstyrelse, ett ton olika uppdrag för FN...
Christina Doctare (KD)
- läkare, f d medicinalråd vid Socialstyrelsen...
Christian Engström (PP)
Peter Lilja (JL)
Isabella Lövin (MP)
- journalist, belönad med Stora Journalistpriset 2007
Sofia Modigh (KD)
- f d ordförande för Ungdomens Nykterhetsförbund)
Roland Utbult (FP)
Peter Widén (AI)

De av ovanstående som fått en kursiverad kommentar under sitt namn är de som jag personligen anser har liiiite för stor informell makt, även om de inte är förtroendevalda, för att kunna anses vara "vanliga människor". Återstår alltså följande:
två vänsterpartister, en pirat, en junilistad, en folkpartist och en arbetarinitiativ-ist. Sex av åttiotvå. 7,3%. Inget bra facit.

De etablerade partierna må tro att de är lika folkliga som stor stark, Dressmann och falukorv men det är betydligt mer Moët, NK Herr och oxfilé som trängs på listorna.

Kartläggning "nummer två" är själva pampgraden. Där har jag utgått från följande värderingsmodell:
Riksdagsledamot och/eller Europaparlamentariker, 3 poäng
Lokal makthavare och/eller anställd inom rörelsen, 1 p
Maktpost inom partiorganisation och informell makthavare, 0 p
Ej makthavare, -1 p.

Dessutom viktas poängen enligt följande:
De x första kandidaternas poäng (x = det antal EP-mandat partiet har idag) räknas trippelt.

Kandidats x+1 (dvs, förste ersättare om antal mandat står sig) poäng räknas *1,5.

För partier utan mandat idag (AI, PP, SD) räknas toppkandidatens poäng *1,5.

För att slutligen bedöma pampvärdet har alla partier rangordnats efter sin sammanlagda poäng, delat med antal kartlagda kandidater. Vilket värde den poängen i sin tur ska delas med bestäms enligt placering (1-8) i valet 2004 (procentandel röster).

Alltså: Siffrorna i kolumnen till höger om partiloggorna innebär följande:
poängsumma delat med antal kartlagda kandidater gånger värdet av valplacering delat med poängplacering. På matematiska P / a * (y / z)
P = poäng
a = antal
y = placering i valet 2004
z = poängplacering

Exempel 1: S fick 44,5 poäng. Delat på 10 (P/a) blir detta 4,45. De var största parti 2004 och 4,45 var också den högsta poängsumman. Alltså är y/z här = 1/1. Pampvärde 4,45*1 = 4,45.

Exempel 2: MP var näst minsta parti men hade femte högst poängsumma. Summan på 2,6 ska då multipliceras med (7/5 = 1,4) och pampvärdet blir då inte 2,6 utan 3,64.

Så mycket pamp är partiernas kandidater:


De oetablerade partiernas värde har inte delats med antal mandat (av förklarliga skäl). I övrigt har värderingen gått till på samma sätt, med följande resultat:
AI 2
PP -0,5
SD 0