...och så var det vardag igen.

Måndag morgon. C902:an ringer i vargatimmen. Dags att klappa katten, släpa in den trötta kroppen i duschen, ta mina fem morgonminuter på balkongen för att väcka lungor och andningsvägar. Får inte glömma att käka frukost för en gångs skull. Nu är det vardag igen.

Nog fan "glömde" jag frukost. Men jag kirrade två bananer på Ica på vägen till tuben så det var ju rätt lätt fixat. Mer frukost än jag ätit på länge. Tillbaka på jobbet märktes det, än mer än igår, att det börjar bli semestertider.

Var fan är kunderna?

Under juni har vi formligen sprutat ur oss framförallt mobila bredband. Inte kan väl "alla" redan ha skaffat sitt? Det borde ju fortsätta i samma stajl? Eller har svensken fortfarande inte förstått vare sig vilken frihetskänsla en liten USB-puck kan medföra? Är vi bara inte medvetna om vilka fantastiska möjligheter vi har, givet våra grymt utbyggda mobilnät?

Nu, väl hemma, står i alla fall Alex i köket och svänger ihop nån mysko grönsaksröra. Och jag inser vad "blandade känslor" innebär. Hungrig, förväntansfull och skeptisk - och allt på samma gång. Spännande!




* * *
Undrar vem på FRA som först läser det här inlägget?