Det går upp, det går ner...

Skickade ett SMS till kollegerna igår kväll: "Slut på lugnet, imorgon är jag tillbaka. Nu KÖR vi! 9.15 - kom i tid". Och de kommer inte i tid. Då blir man inte så himla glad. Sen ser det ut som helvete i butiken. Då blir man inte så glad.

Sen städar de. Och är allmänt ödmjuka. Och servar kunderna på toppsätt. Och presterar toppresultat. Då blir man jäkligt glad! Kunde ändå gå hem med ett leende på läpparna.

Skön middag från Korfu förgyllde också lönedagskvällen - för övrigt är tzatzikin kick-ass. Ett besök rekommenderas varmt för den som vill ha schysst köttiga medelhavsrätter.

Trodde att jag skulle behöva genomlida 90 minuter tysk defilering i EM-semin ikväll. Jag höll på Turkiet. Som vanligt inte för att jag är sådär tokförtjust i Turkiet, utan för att jag är ungefär motsatsen i Tyskland.

Grymt imponerande spel! Inte Ryssland-mot-Holland, men att hålla jämna steg med Tyskland med den sargade truppen - och till och med vara lite bättre större delen av matchen - är riktigt, riktigt starkt. Att orka kämpa in 2-2 i det läge de gör, det är grymt! Har för övrigt hittat ännu en ny favvo i EM: Mehmet Aurelio. Som de många och svåra ordens man, Magnus Hedman, hade uttryckt det: Som Linderoth, fast bättre.

Om jag fick ta ut en "all-elva" (inte nödvändigtvis de som varit bäst, utan en blandning av det och spelare jag bara allmänt är imponerad av), hittills, skulle den se ut ungefär såhär (uppställning nånting typ 4-3-1-2 med Arshavin som trequartista):

Målvakt:
Casillas (ES)

Försvar:
Lahm (DE), Afellay (NL), Marchena (ES), Grosso (IT)

Mittfält:
Podolski (DE), Mehmet Aurelio (TR), Senna (ES)

Anfall:
Arshavin (RU), Ibrahimovic (SE), David Villa (ES)

Coach:
Hiddink (RU)