Men GE DIG, "Gestapokärring"!

Kortkort sammanfattning: I FRA-lagens kölvatten har den gode Richard Slätt haft den likafullt goda smaken att be vissa utvalda riksdagsledamöter dra åt helvete. Ganska rakt på sak, så, ja.

Därefter händer ungefär detta: Cp:s kommunikationschef Lena Forsman skickar ett mail till Slätts arbetsgivare för att få dem att tysta honom. Arbetsgivaren vägrar och Slätt skriver istället om hela historien på nämnda blogg. Nånstans här tar det hus i det där stället Richard bad några tidigare vänner att ta vägen till. DN hakar på storyn, liksom hela den svenska politiska bloggosfären.

Och värst av alla i hela historien, börjar jag nästan luta åt, är den där tanten Forsman. Jag har aldrig träffat henne (vad jag vet) så lite återhållsam tänker jag tillåta mig att vara. Men, enkel analys:

Lena Forsman, en vuxen människa och därtill en sådan med reell politisk MAKT
- försöker tysta kritiska medborgare
- vågar inte stå för sina handlingar
- ljuger om syftet med mailen
- gnäller*

På topplistan bland saker jag hatar mer än nåt annat så är det yttrandefrihetens fiender, feghet, falskhet och omotiverat gnäll, var för sig. Helt plötsligt har en person gjorts synlig i mitt medvetande som kombinerar alla ovanstående fyra.

Detta är dessutom en person som, med vad det verkar all rätt, blivit kallad "Gestapokärring". (Och gnäller över det offentligt. En vuxen jävla människa!) Guldmedalj i etikettering till den som skickat det träffsäkra mailet?


* När jag var liten lärde min mamma mig att "den som leken ger får leken tåla".

Lena Forsman - om du själv sätter snöbollen i rullning kanske du inte ska bli så förvånad när den rullar ner i nacken på dig. Framförallt ska du inte gnälla över det. Win some, lose some. Du och cp vann (tillsammans med alla utom grön och röd) i Riksdagen. Sen förlorade du på nätet. Lev med det. Get over it.