Liberala tankar

Efter att ha följt en fängslande debatt i Johan Ingerös kommentarsfält är det en gammal visdom som återvänder till mig:

Alla politiskt engagerade människor är dubbelmoralistiska hycklare. Oftast gäller "ju mer engagerad/högt uppsatt, desto mer dubbelmoralistisk hycklare". Alla låtsas (?) att de bara vill alla väl och att just de kämpar för världens frälsning. Egentligen vill man bara gynna de egna intressena. Skillnaderna i hyckleriet är moraliskt kanske inte så stor, men tänkbara konsekvenser av dem är milsvid. Något förenklat skulle man kunna sammanfatta det så här:

Frihetligt inriktade (liberaler, libertarianer, anarkister m fl) slåss för att avkriminalisera sådant de själva gillar. Kollektivistiskt inriktade (socialister, fascister, konservativa m fl) slåss för förbjuda det de ogillar.

Generaliserar jag? Visst. Vinklar jag resonemanget till min fördel? Absolut. Har jag olika värdesyn på kollektivism och individualism? Oh yeah. Men försök motbevisa min tes. Sakligt. Du har inte en chans, kompis. Prove me wrong, I dare ya!